Vetenskapskväll 2025
Temat för kvällen:
Vad var det som gjorde det möjligt för ett fattigt bondeland som Sverige att bli ett av världens mest avancerade industriländer? Vilka institutioner och reformer gjorde det möjligt och vad kommer att krävas för att Sverige skall kunna behålla sin position som modern industrination och demokrati?
Moderator Eva Åkesson
Eva Åkesson är född 30 december 1961 i Ängelholm. Förutom att vara kemist och professor vid Lunds universitet är hon också en utav Ängelholms ambassadörer.
Hon har gått forskarutbildning i fysikalisk kemi vid Umeå universitet, där hon blev filosofie doktor 1989. År 2011 utsågs hon till professor i kemisk fysik vid Lunds universitet och under åren 2012–2020 var Eva också rektor för Uppsala universitet.
ANDERS PETERSON
Tekn Dr Biträdande professor i Trafiksystem
Enhetschef Järnväg och kollektivtrafik
"Sveriges järnvägar: Hur möter vi morgondagens utmaningar med gårdagens teknik?"
Man brukar ange år 1856 som startåret för Sveriges järnvägshistoria. Beslutet om hur de statliga stambanorna skulle se ut hade fattats några år tidigare av den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Principen var ganska enkel, stambanorna skulle bryta ny mark och dras fram där ingen bodde. Istället för raka spår till stora städer som Växjö, Jönköping och Örebro, fick vi nya orter som Alvesta, Nässjö och Hallsberg. Dessa banor är än idag, snart 200 år senare, basen i den svenska järnvägs-infrastrukturen. Hur mår järnvägen idag och hur utvecklar vi den vidare för att lösa utmaningarna i morgondagens transportsystem?
Anders forskning handlar om att hitta modeller och metoder för att planera och styra järnväg och kollektivtrafik. Modellerna används till exempel för att fatta beslut om strategiska investeringar, taktiska scheman och operativ planering. Optimering och simulering är typiska metodansatser. Han är koordinator för området Trafikplanering och trafikstyrning inom Trafikverkets strategiska satsning på excellens inom järnvägsforskningen och han undervisar inom grundläggande trafikplanering och avancerad planering inom järnväg- och kollektivtrafikområdet.
ANDREAS BÅGENHOLM
Forskare och lärare på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och programchef för Quality of Government (QoG)-institutet.
"Sveriges väg mot välstånd:
Hur låg korruption påverkar samhällsutvecklingen."
Andreas forskningsområde är korruption och med sitt föredrag belyser han dels hur korruption i allmänhet försämrar möjligheterna för en god samhällsutveckling och dels de institutioner och praktiker som tidigt gjorde Sverige till ett relativt sett icke-korrupt land. Han kommer också att prata om hur denna utveckling påverkade Sveriges väg mot ökat välstånd.
SIMON ÖBERG
Division of Energy Technology
Department of Space, Earth and Environment
Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden
"Att ställa om den svenska elförsörjningen och samtidigt bevara industrins konkurrenskraft"
Med utgångspunkten för att hela det svenska energisystemet – vilket inkluderar elförsörjning, uppvärmning av våra hem samt energi till industrier och transporter – ska vara koldioxidneutralt tills mitten på seklet, står vi inför enorma utmaningar. Dessutom är det av största intresse att elektricitet och vätgas kan produceras till kostnader som är konkurrenskraftiga jämfört med andra länder för att behålla de, för vårt samhälle, så viktiga industrierna. Genom att studera det europeiska energisystemets utveckling från 2030 till 2065 kan vi visa att det är av stor vikt att fortsätta bygga ut den landbaserade vindkraften för att fortsatt behålla en stark konkurrenskraft.
URBAN LUNDBERG
Docent i historia, lektor vid Högskolan Dalarna och chefredaktör för recensionsmagasinet Respons.
"Sverige mellan tradition och
modernitet"
Urban talar om modernisering av Sverige efter andra världskriget men också om det som gick förlorat när det gamla bondesamhället ersattes av välfärdssamhället.
Hur skall vi egentligen karakterisera denna avgörande period i Sveriges 1900-talshistoria som trots att den tog slut för flera decennier fortfarande är en i högsta grad levande del av vårt politiska liv?