Program

Tisdag 19/3 bjöd på:

TEMA: Smarta städer och samhällen

De som ställde ut och föreläste var:

Smarta och säkra byggnader

Tony Ståhl, Försäljnings och Marknadschef på Bravida Prenad AB och Fredrik Mossberg, Affärsutvecklare SystemHouse Solutions AB.

En presentation av smarta och säkra byggnader. Detta är ett av 14 teknikområden som Bravidakoncernen hanterar. Visste du att Bravidas säkerhetssystem finns på 70% av sjukhusen i Norden, även Ängelholm!

AI i skolan - visioner och verklighet

Hur kan skolan använda sig av och utbilda för en värld med AI? En tvärvetenskaplig fundering på framtiden för AI i skolan utifrån etisk, historisk, pedagogisk och teknisk synvinkel. Jenny Frick, gymnasielärare i svenska och religion, Henrik Bygren, gymnasielärare i programmering, webbutveckling och webbserverprogrammering och Joacim Sjövall, Yrkeslärare på

Ängelholms gymnasieskola presenterade.

Fokusområde Smarta Städer och Samhälle från Högskolan i Halmstad fanns på plats.

FabLab Halmstad hade med sig sitt portabla lab som bland annat innehöll 3D utskrift.

Hur kan forskning kring AI kan tillgängliggöras för samhället?

Anna Petersson, Innovationschef på HighFive svarade på denna fråga.

HighFive är innovationsarenan i Halland som stödjer entreprenörskap, utveckling av människor och företag med ambitioner.

Onsdag 20/3 var det Vetenskapskväll 

Vetenskapskväll

AI – Vad är det och varför är det viktigt?​

Fredrik Heintz är professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet 

Självkörande bilar och datorer som lär sig konversera – nyss var det
science fiction-fantasier, nu förändras vår vardag och våra
förväntningar på tekniken. Nya frågor föds, kan maskinerna bli medvetna om sig själva? Kan de på sikt bli en fara för oss? I det här föredraget presenterades hur läget ser ut idag, pågående forskning, och vart utvecklingen är på väg.

​

Datorn som läkare

Bo Norrving, Professor i Neurologi vid Lunds Universitet

Utvecklingen inom AI är explosionsartad, även inom medicinen. Möjligheterna är stora:

AI kan bidra inom t ex diagnostik och beslutsstöd och tekniken kan potentiellt frigöra resurser och tid

för en sjukvård som är under svår press. Men det återstår många etiska och juridiska utmaningar som behöver lösas. Hur träffsäker är tekniken? Kan AI besluta om en behandling skall ges eller ej? Vem bär ansvar när fel inträffar?

Hur är balansen mellan ren teknik och den mänskliga hjärnans förmågor inom medicinen? Kan AI bli en ”riktig doktor”?

Ett föredrag som blickade in i framtidens sjukvård

​

Hur tänker människor, djur och robotar?​

Peter Gärdenfors, ​Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet​

Föreläsningen jämförde människors (och djurs) sätt att tänka med vad som har uppnåtts i olika AI-system. Människor har många kognitiva förmågor som inte återfinns hos de artificiella systemen. Därför är det ett misstag att se AI och robotar som individer – de skall ses som verktyg.

Vad krävs för att ett AI system skall bli medvetet?

Lars Göran Johansson, Professor emeritus i teoretisk filosofi vid Filosofiska institutionen, Uppsala Universitet​

För att kunna avgöra om ett AI-system är medvetet eller ej, måste man först bestämma sig för vad man menar med att vara medveten. Det är inte alls självklart. Vi tar för givet att en medveten människa har sinnesförnimmelser, känslor och  tankar.  Djuren har åtminstone sinneförnimmelser och känslor. Kanske har de även ibland lite enkla tankar, och vi tänker att därför har  de åtminstone en viss form av medvetande. Skulle en maskin kunna ha sinnesförnimmelser, känslor och tankar,  om man utrustar den  med sinnesorgan, samt någon motsvariget till amygdala, den del av hjärnan där känslorna hos djur och människor skapas? Om detta är utförbart,  skulle vi då säga att den maskinen har ett medvetande? Och skulle den ha ett självmedvetande? Men vad är självmedvetande? Skulle det vara möjligt för en maskin tänka på sig själv, sina egna tankar?  Vad är det att tänka på sig sina egna tankar? I vilket fall, om vi blir övertygade om att en maskin har känslor och kan tänka på sina egna tankar, då är vi även övertygade om att den har  ett medvetande.

Drömmen om den mänskliga roboten​

Christian Balkenius​, Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds Universitet

Det har länge varit en dröm att bygga maskiner som liknar människan både fysiskt och intellektuellt. Idag börjar det komma humanoida robotar som kanske om några år kan utföra uppgifter som tidigare krävt en människa. Vi hörde om utveckligen av humanoidrobotar och förklaring om var vi står idag och vad vi kan vänta oss av framtiden. Kommer robotarna att ta över?

Torsdag 21/3 bjöd på:

TEMA: Hälsoinnovation

De som ställde ut och föreläste var:

Vårdutbildning med sikte på framtidens möjligheter

Nyttjande av teknik och AI som ett naturligt inslag på skolans Vård – och omsorgsprogram. Hur skolan kan varva teori och praktik i anpassade metodrum för att förbereda elever för  framtida arbetsliv. Presenterade gjorde Malin Björsing, distrikt-sköterska och gymnasielärare i vård-och omsorgsämnen och Eva Mϋller, tidigare verksamhets-chef, sjuksköterska (m.m.) och numera undervisande lärare i vård – och omsorgsämnen på Ängelholms gymnasieskola..

Högintensiv träning med digital coachning för individer med inflammatorisk ryggsjukdom

Åsa Andersson, PhD, Professor in Biomedicine och Anna Torell, doktorand vid Lund Universitet presenterade. Hela projektet bedrivs inom gruppen Exercise Biomedicine vid Avd. för Miljö- och biovetenskaper, Högskolan i Halmstad i samarbete med bl a Lunds Universitet. Projektet ingår i forskningsprogrammet ”Movement for Health and Performance”, som innefattar ca 30 forskare vid Högskolan i Halmstad.

PadAi- AI för bättre psykisk hälsa hos unga

Högskolan i Halmstad och vårdgivaren Capio driver detta gemensamma forskning- och samverkansprojekt inom ramen för forskningsprofilen CAISR Health med syfte att främja unga vuxnas (18-30 år) psykiska hälsa och förebygga ohälsa. Lena Petersson, Universitetslektor i pedagogik och Filosofie doktor i arbetsmiljöteknik vid Akademin för hälsa och välfärd på Högskolan i Halmstad presenterade resultat från de första faserna i projektet med beskrivningar av hur vårdresor kan se ut för unga vuxna som söker vård för psykisk ohälsa samt vilka hinder och möjligheter vårdpersonal ser vid implementering av AI för att prediktera psykisk ohälsa hos unga vuxna.

Välfärdsteknik

Daniel Bergholm arbetar som välfärdstekniksamordnare i Ängelholms kommun. Daniels arbete handlar om att ha örat mot rälsen för att fånga upp nya tekniska lösningar som skulle kunna bidra till en ökad självständighet, trygghet och livskvalitet för våra äldre och personer med funktionsnedsättning i kommunen.

SMS Livräddare

Du kan göra skillnad och rädda liv när någon får hjärtstopp. Att använda ny teknik och involvera medborgarna i kedjan som räddar liv är viktigt för att öka överlevnaden efter hjärtstopp enligt internationell forskning.

Gunilla Velin, Specialistsjuksköterska och

Sms-livräddare fanns på plats.

IUC Syd

Arbetsmarknadskunskap inspirerar morgondagens medarbetare.

På repertoaren finns bland annat Vård & omsorg och Industri & teknik.